Ingenting har förändrat Smålandsposten mer än den digitala tekniken. Den har inneburit att nyheter, reportage och annonser har blivit lösgjorda från papperet. Vår nya webbsajt är ett steg på vägen. Utvecklingen fortsätter.

Den digitala metoden är nyfödd jämfört med metoden att sprida information på papper. Något annat sätt fanns inte när den första Smålandsposten kom ut 1866.

Den byggde på teknik från 1490-talet. Då hade Johann Gutenberg uppfunnit metoden att trycka text med hjälp av lösa blytyper. Sådana plockades ihop för hand under alla århundraden fram till maskinåldern. Den inträffade vad beträffar sättning 1903. Då infördes en maskin som medgav att en hel textrad göts i ett stycke.

Modern elektronik tog på allvar i bruk i början av 1960-talet. Det rörde sig om elektroniskt styrda maskiner för framställning av text och bild. Men den rent digitala tekniken lät vänta på sig.

Det absolut första digitala hjälpmedlet infördes 1984. Det är mindre än 25 år sedan. Smålandsposten var då först i landet med att införa digital textöverföring från de olika redaktionerna ute i länet till huvudredaktionen i Växjö. Datorerna var den gången mycket enkla. Exempelvis saknades hårddisk. Journalisterna skrev sina texter på femtumsdisketter. Sådana datorer infördes också på huvudredaktionen. Ingen signal talade om när disketten var fullskriven. Det hände därför att folk skrev i tomma luften.

Sedan dess har digitaliseringen tagit över helt och hållet. Det enda ursprungliga arbetsredskap som ännu används varje dag är block och penna.

När tidningen startade 1866 hade Sverige förändrats genom viktiga reformer och tekniska nyheter. Järnvägen hade kommit. Banan mellan Växjö och Alvesta öppnades 1865, och eftersom den var kopplad till stambanan mellan Malmö och Stockholm kunde tidningar snabbt skickas långa vägar.

Vi hade fått folkskola och näringsfrihet. Bildning var ett fenomen som breddades. Därför behövdes tidningar. Mycket riktigt var det två lärare som grundade Smålandsposten. Deras namn var Frans Johan Munther och Carl Lundgren. Båda var adjunkter vid folkskoleseminariet, det vill säga lärarutbildningen i Växjö, och båda var erfarna tidningsmän. Lundgren hade skrivit i Växjöbladet som fanns sedan 1810 och Munther hade varit knuten till Jönköpingsposten.

Smålandsposten blev en framgångssaga som bland annat innebar att tidningen kunde köpa sin egen tryckpress 1869. Tidigare hade man köpt tryck hos en boktryckare.